Frisk från kolik!

-Jaa sa hon, din stackare! Det sägs att spädbarnskolik kan liknas vid smärtan man upplever vid tarmvred så det är ju inte konstigt att barnen gallskriker och blir otröstliga.

Detta kom ifrån en mamma som jag ringde för att avboka en tid för akupunkturbehandling av hennes fem veckor gamla son som liksom första dottern lider av kolik. Anledningen till att jag var tvungen att avboka tiden var att jag själv hade drabbats av tarmvred. Tarmvred är ju bara sådant som gamla får trodde jag, det var en smärta jag aldrig upplevt tidigare. Jag kan jämföra med förlossningssmärta när den är som allra starkast, och sedan blev det värre i täta intervaller. Jag blev hämtad av ambulans och mitt blodtryck var knappt mätbart och jag kallsvettades så jag var genomblöt. Jag fick starka smärtstillande, opererades raskt och nu ligger jag här med ett stort bandage på magen.

Pojken med spädbarnskolik träffade jag igår, det blir troligtvis den sista behandlingen. Föräldrarna berättade att han var mycket bättre att de märkte hur hans mage hade kommit igång att fungera normalt utan att han fick så mycket smärta.

Jag är så tacksam att kunna hjälpa dessa familjer till ett mycket kortare lidande, just denna familj där första barnet  haft kolik i tre månader som nyfödd. De hade väntat i över fem år före de vågade satsa på ett barn till så nu när gossen också fick kolik agerade de snabbt och sökte upp mig via nätet. Det har tagit två veckor denna gång, mycket mindre lidande för alla. Speciellt för den lille gossen som jag nu verkligen fysiskt känner med.

Känslan av tillfredsställelse att säga adjö till en lugn liten gosse med två föräldrar där ett försiktigt hopp börjar tändas att lidandet kanske helt är över för deras lille son är oslagbar och jag önskar att denna hjälp skulle kunna vara tillgänglig snabbt för alla de familjer som lider med sina barn som är sjuka.

Så jag som nu är flera erfarenheter rikare ligger här med mitt opererade tarmvred (gammelåkomma) begrundar det faktum att all kompetent vårdpersonal som jobbade i måndags kväll på NÄL ambulanssjuksöterskan, kirurgen och narkosläkaren. Alla var så unga, som tur var så nästa morgon dök det upp en gråhårig överläkare som pratade som Roy och Roger i Macken och var sådär skönt doktorsaktig som man önskar sig i en sådan situation. Balansen var återställd!

Johanna Sedeborn Barnmorska

Michel Odent i Göteborg!

I morgon 20 september hämtar vi Michel Odent på Landvetter och i övermorgon onsdag 21:e är det föreläsningar hela dagen på Folkets Hus i Göteborg. Vi har många anmälda deltagare – jätteroligt!

Michel Odent – denna ikon inom förlossningskonsten har varit aktiv sedan 1950-talet.
På 80-talet arrangerade Britta Lindblom, chef på normalförlossningen på Östra Sjukhuset i Göteborg, studieresor till Pithiviers i Frankrike där Odent var verksam på den tiden. Inspirerade av man sett där, blev två av förlossningsrummen ombyggda till mysrum med breda dubbelsängar. Man startade en ABC-avdelning på BB avd 64 på Sahlgrenska sjukhuset men försök till mer hemlik vård startades även på BB på Östra och Mölndals sjukhus. Vid den här tiden kom Odents bok ut, ”Tillbaka till naturlig förlossning” vilken inspirerade många barnmorskor att arbeta för mer naturligt födande. Boken är fortfarande mycket läsvärd och finns att låna på bibliotek.

I våras diskuterade Mia Hogenäs, Art of Life and Birth,  och jag om det inte skulle vara värdefullt att åter få höra Michel Odent föreläsa om naturligt födande. Borde vi inte bjuda honom till Göteborg? Sagt och gjort. Vi fick snabbt svar och vi blev så glada när han sa att han gärna kommer till Göteborg.

Så nu är tiden inne och vi glädjer oss väldigt att tillsammans med ett hundratal andra åhörare få lyssna till följande:

The First Hour after Birth
Michel will share his brilliant insights and findings on the hormonal states of mother and baby and the interaction that occurs. They will cover how we can facilitate the process without disturbing motherbaby. Their teaching on this subject makes it a fascinating class. These insights can help you improve your practice.

Questions We Don’t Dare Ask about Synthetic Oxytocin
Can synthetic oxytocin easily cross the placenta? Can it cross the fetal blood brain barrier? Can it interfere with the development of the baby’s oxytocin system? Can it desensitize the maternal oxytocin breast receptors and interfere with the capacity to breastfeed? Can the phthalates released by the plastic bags cross the placenta? Michel will answer these important questions.

Birth and Beyond: How Fetal Life and Birth Affect All of Life
Birth must be empowering for women because it sets the future for child and family. Michel shares the conclusions he has drawn from his extensive study of the research.

Dessa föredrag är de samma som Odent kommer att hålla under Midwifery Today-konferensen i Bad Wildbad i oktober i år.

Väl mött på onsdagens föreläsning!/Eva-Maria

Debattartikel i DN om hemförlossning

Helt kort – idag finns en intressant debattartikel i DN om att fler kvinnor borde få föda barn hemma. Vi i barnmorskebilen helt eniga med författarna Helena Lindgren, lektor vid Institutionen för Vård och Hälsa vid Göteborgs Universitet, Ingela Wiklund, barnmorska, doktor i medicinsk vetenskap, ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet samt Ellinor Petersen, ordförande för Föreningen Föda Hemma.

Bland annat lyfts WHO:s milleniemål om att 90 % av alla kvinnor som föder bör ha tillgång till utbildad person vilket uppnås gott och väl för dem i Sverige som väljer att föda på sjukhus. De som väljer att föda hemma har dock endast landstingsfinansierat stöd såvida de bor i Stockholm Läns Landsting.

Läs artikeln och svara gärna på den – vi behöver debatt om detta.

Vi vill också gärna göra våra läsare uppmärksamma på den hemförlossningskampanj som den ideella föreningen Födelsehuset i Göteborg driver just nu. Välkommen att delta i den.

Till Norge med Tricks of the Trade

Barnmorskor som deltagit i kursen ”Tricks of the Trade”, sin andra termin, gjorde ett studiebesök tillsammans med kursledare Maria Hogenäs och undertecknad  samt kursassistent Johanna Sedeborn, 28-29 mars, 2011.

Resans mål var Føderiket i Oslo, en liten ABC-avdelning som läggs ner sommaren 2011 av ”ekonomiska skäl”. Hälsoekonomi kan naturligtvis räknas på många olika vis beroende på vilka parametrar man vill använda sig av. Och vem bestämmer det? Inte barnmorskorna på Föderiket eller familjerna de bistått! Vår värdinna på Föderiket var barnmorskan Anne Fjeldberg som var på Födelsehuset under hösten 2010 för att undervisa om vad att tänka på när man bistår en kvinna som önskar föda i vatten, och som visade sin film om vattenförlossningar.

Delmålet på Norgeresan en barnmorsketräff i Tjodalyng på andra sidan Oslofjorden. Där besöktes skotsk-norska barnmorskan och numera pensionären Andrina Svindland som har ett helt liv av barnmorskeerfarenheter. Förutom att hon arbetat flera år på en liten ABC-enhet i Tønsberg, också nedlagd nu, har hon mycket erfarenhet av  hemförlossningar i Norge och därutöver varit med Röda Korset flera gånger till Afghanistan, Pakistan och Georgien.

Två fullastade bilar startade från Nils Eriksonsterminalen på måndagsmorgonen med första stopp Saltkällans rastplats.

Strålande solsken, fågelsång, snödroppar, isen som obönhörligen smälte bort under fötterna.

Truppen var framme i god tid och det fanns utrymme för lite spralligheter. Viktigt när man sitter stilla i bilen flera timmar…

M/S Bohuslän avgick från Torskholmen i Strömstad med riktning Sandefjord, en lugn överfart med solsken och svag vind.

En av deltagarna hade fyllt jämnt och överraskades med tårta och champagne i höga glas. Självklart sa en ordentlig besättningsman att han hoppades att det inte var alkohol i de där glasen. (He-he-he)

Men vad skall man ta sig till när mineralvatten är förbjudet enl skyltar på båten. Då måste det ju bli champagne…

Andrina är ett under av gästfrihet, hade bäddat för nio personer. Lakan och handdukar fick inte tas med. Hon hade lagat en god, indiskinspirerad soppa med brittiskt recept.

Alla härliga deltagare hade tagit med sallad, paj, efterrätt, kakor, bröd och ostar, kaffe & te och rikligt med frukost till följande morgon.  Alla hjälptes åt att fixa med mat och stämningen var varm. Vin därtill i ansenlig mängd som gåva till värdinnan som också uppvaktades med ett smycke.

På kvällen hade Andrina bjudit in tre hemförlossningsbarnmorskor som med glatt humör delgav sina erfarenheter och kvällen blev trevlig med många goda skratt, ”tricks of life” och utbyte av kontakter. Redan i augusti blev alla kursdeltagarna inbjudna till sommarhuset hos en av de norska barnmorskorna, Annett Hegén Michelsen. Hon och kollegan Lisbeth Kopperud har startat ett Födelsehus i Norge också, inspirerade av Födelsehuset i Göteborg. Det var roligt!

Innan sängdags ville Andrina visa en DVD från Australien om akupressur under förlossningsarbete. Det är samma punkter man trycker på som används när man sticker nålar under akupunkturbehandling, men skillnaden här är att partnern snabbt kan lära sig var att trycka. Andrina är utbildad i kinesisk akupunktur och har under många år använt sig av detta och kunde varmt rekommendera dessa akupressurpunkter.

Efter en god natts sömn startade tisdagen med samling i Andrinas vardagsrum där Maria Hogenäs höll en qi-gongövning. Därpå närande frukost och så ville Andrina ha hjälp med att tömma en del av sin bokylla på barnmorskelitteratur! Det var inte svårt att få hjälp med det. Andrina har samlat på sig mycket litteratur och kunskap över åren.

Så styrdes kosan mot Frognerparken och Vigelandsanlegget i Oslo. När gruppen gick upp för trapporna till monoliten bröt solen igenom igen.

Turen gick vidare genom trånga gatupassager, upp och ner för Oslos backiga gator och till och med mot enkelriktat… och truppen nådde så småningom Føderiket.

Här väntade Anne Fjeldberg med norsk lunsj, precis vad en grupp på tur behöver.

Vi kontrade med gravöl och ett hälsningskort.

Anne visade med stolthet och vemod upp kliniken. Här finns många fina detaljer. På denna tavla skrivs alla födslar upp som skett under dygnet.

Eftersom man inte använder lustgas eller syrgas, är det okej med levande ljus. Värmeskåp behövs inte heller för att värma handdukar till barnen. Det har man löst genom värmeljus under en glashylla.

Till skillnad vad vi är vana vid, att förlossningsrum har ett nummer, så har dessa förlossningsrum namn: Glädje och Lust.

Två badrum med såväl dusch som badkar fanns. Vi fick testa hur de var att sitta i och Anne tipsade om olika ställningar.

Och dessa rum – enkla och utan allt som påminner om kontroll och mätning som våra förlossningsrum ger tydliga tecken på till brukarna, de födande kvinnorna. Rummen på Føderiket är inbjudande! Tänk att mötas av en bred, låg säng med överkast i stället för en ganska hög säng med spakar och metall och grejer som sticker ut som åtminstone personal har ständiga blåmärken av, och utan lakan. Bara cellstoff överallt. En orolig kvinna skulle kanske undra: ”Blir det SÅ blodigt att jag måste ha högabsorberande material ända upp till öronen? Vad skall hända här egentligen?”

Det är viktigt vilka signaler man sänder ut. Kommunikation är bekant mycket mer än vad vi säger.

Så samlades vi och Anne förklarade med hjälp av ett bildspel hur man arbetar med vattenfödslar och kunde visa statistik över klinikens resultat. Mycket imponerande! Hon är också en duktig fotograf och visade ett flertal vackra svartvita foton med födande som tema. Dessa skall nu bli till en fotoutställning i Oslo.

Så var klockan plötsligt över fyra och hög tid att styra kosan hemåt. Utanför Tanumshede hade det just skett en allvarlig trafikolycka som alla var glada att ha sluppit bli inblandade i… tillvarons synkronisering… försynen… En stund i bilkö i stället. Resten av resan gick fantastiskt!

Utvärdering: ”Jag känner mig så påfylld”, ”Vad detta var inspirerande”, ”Så här är möjligt att arbeta, varför gör vi inte det?”, ”Det är ju så här det skall vara!” ”Nu åker vi hem och startar en ABC, tjejer!”

Vilken rolig upplevelse! Ser fram mot att få vara med att arrangera många fler studieresor till inspirerande platser!

Eva-Maria

Akupunkturbehandling mot kolik!

Har sedan i våras behandlat spädbarnskolik framgångsrikt med akupunkturbehandling. Det är fantastiskt att se hur snabbt barnen blir bättre. Redan efter ett par behandlingar skriker barnen mycket mindre och är lugnare. Detta leder ju självklart till att hela familjen mår bättre och man kortar lidande för alla. Utbildningen i detta har jag fått av Kajsa Landgren, Doktorand på Lunds universitet. Hon har i flera år forskat kring spädbarnskolik och akupunkturbehandling. Och det har visat sig att det inte finns någon behandling som är lika effektiv som akupunktur.

Jag erbjuder behandling mot spädbarnskolik. Behandlingen sker på vår mottagning i Göteborg men kan även ges i Alingsås. Barnmorskebilen erbjuder även hembesök för avgifter se vår hemsda: www.barnmorskebilen.se

kontakt: Barnmorskebilen 031-400 799 

 Direkt till Johanna Sedeborn 0766-45 07 90

Kostnad: 300:-/behandling.

Jag länkar till artikel:Nålstick mot spädbarnskolik

Johanna Sedeborn Barnmorska

Vatten som smärtlindring och födsloplats

Har just vikt ett femtiotal mappar inför morgondagens och fredagens föreläsningar. Mapparna är fyllda med hand-outs, en penna, lite reklam för Födelsehuset och för oss i Barnmorskebilen som är arrangörer av dessa events.

Allt går tillbaka till Köpenhamn i juni. På den nordiska barnmorskekongressen var det många intressanta föreläsningar. En hölls av barnmorskor från Föderiket i Oslo. Det är en liten alternativ förlossningsklinik med ca 100 förlossningar per år. Man använder vatten som smärtlindring i stor utsträckning och drygt hälften av de som föder där, föder i badet.

Förr i världen, när vi hade ABC-klinik, (Alternative Birth Care/Clinic) på Sahlgrenska, var det vanligare att barn föddes i vatten också här i Sverige. Det gick alldeles utmärkt. Erfarenhet av ca 500 födslar i vatten finns från den tiden. Flera av barnmorskorna på Östras och Mölndals förlossningskliniker har ett förflutet på ABC (avd 64) på Sahlgrenska.

 

Förlossningsrum på avd 64, ABC på Sahlgrenska 1996 ungefär

 

När jag jobbade på Frederiksberg Hospital 2009 var det vanligt att kvinnorna födde i vatten och vi hade vattenförlossningar varenda vecka. Detta år har jag assisterat två kvinnor på Östra sjukhuset som valde att föda i vatten, mest för att de inte ville upp ur badet under det snabba förloppet och det var inte planerat att de skulle föda i vatten.

 

På nittiotalet födde kvinnor i badkar med endast levande ljus för att se, ABC Sahlgrenska

 

Kanske beror den minskade efterfrågan på vatten som smärtlindring och födsloplats på att många kvinnor önskar ryggbedövning i stället? En annan anledning kan vara att de unga barnmorskorna ofta inte har erfarenhet av att assistera kvinnor som önskar föda i vatten.  Kanske beror det på en missuppfattning att Socialstyrelsen skulle ha förbjudit företeelsen. Något sådant förbud har dock aldrig funnits enligt en av Socialstyrelsens jurister vi var i kontakt med för två år sedan.

 

Porten till Föderiket i Oslo

 

Så – vi kontaktade alltså Föderiket och hörde om någon ville komma och föreläsa här eftersom många svenska barnmorskor ändå känner sig osäkra på att assistera vid vattenförlossningar.

 

Anne Fjeldberg, barnmorska på Föderiket

Anne Fjeldberg svarade entusiastiskt att det ville hon jättegärna! Anne har gjort en film om vatten som smärtlindring riktad till föräldrar som hon visar torsdag kväll 2 december, 18.30. Då hålls föredrag på Födelsehuset riktad till alla intresserade. Föredraget inkl filmvisning tar två timmar och kostar 150 kr. Om man är medlem i Födelsehuset kostar det 75 kronor. Det lönar sig ju verkligen att vara medlem i föreningen eftersom alla inträden till torsdagskvällar blir halva priset. Medlemskap är 200 kronor per hushåll och år. Löser man nu, gäller det även för nästa år.

 

Efter denna puff för den ideella föreningen, skall jag beskriva vad som händer på fredag 3 december på Födelsehuset:

Anne Fjeldberg håller en workshop för barnmorskor med start kl 9.30. Så här ser programmet ut, på norsk!

• Litt vannfødselshistorie
• Vann som smertelindring
• Tips og knep om vannfødsel
• Diskusjon
• Lunch
• Presentasjon av Føderiket
• Helt nytt puslespill om vannfødsler
• Vannfødselsfilm
• Oppsumering siste spørsmål

Visst kan man inte låta bli att gå på en sån workshop?

Födelsehusets pool

På Födelsehuset finns en för dagen uppblåst pool där Anne kommer att visa olika gynnsamma ställningar under värkarbete och födsel. När den inte står på Födelsehuset är den uthyrd till någon som vill använda den hemma under sitt värkarbete och/eller förlossning. (Hittills i år har Födelsehusets barnmorskor assisterat tre kvinnor som fött barn i denna pool i sitt hem.)

 

Mitt på dagen blir det lunch i form av matig soppa och gott bröd. Lite fika klämmer vi in så alla håller sig pigga och vakna.

De som anmäler sig till dagen får en välmatad mapp med Annes föreläsningar som handouts, en vetenskaplig artikel därtill och lite goda råd från engelska barnmorskor med erfarenhet från vatten som smärtlindring och födslar i vatten.

Pris för workshopen är 250 kr inklusive mat och material. Som hittat. Sponsor är vi själva för att vi tycker att det är viktigt med denna typ av utbildningar för barnmorskor.

Vi har fortfarande några platser kvar till workshopen för den intresserade. Det går bra att anmäla sig på info@barnmorskebilen.se

Välkomna, säger Födelsehusets Barnmorskor genom Eva-Maria

 

Kiropraktor på Födelsehusets torsdagsföreläsning

Födelsehuset

Just hemkommen från veckans torsdagsföreläsning på Födelsehuset. Du kanske inte känner till det, men de allra flesta torsdagskvällar under vår- och hösttermin har Födelsehuset någon intressant föreläsare på besök.

Lottie Bratland har visat hur man knyter bärsjal. Tänk om jag hade vetat för 32 år sedan hur man kunde göra. I stället sydde jag en bärsele av en gammal gardin som hängt på socialtjänsten i Göteborg. När barn nr 2 föddes försökte jag hemma i sovrummet att hänga upp min lilla tvåmånaders son på ryggen med hjälp av ett foto av en afrikansk kvinna, men det hjälpte inte så mycket. Inte förrän vi flyttade till Zambia lärde jag mig tekniken. Efter det bar jag såväl honom som de följande barnen. Men den tekniken belastade högeraxeln väldigt mycket. Med dagens bärsjalar fördelas tyngden på bägge axlar och höfter. Väldigt ergonomiskt och bra.

Helena Maass, hembarnmorska från Järna och representant för Weledas produkter, föreläste en torsdagskväll om naturligt husapotek under en torsdagskväll. Det var intressant att se hur man kan göra omslag av hackad lök och riven ingefära, hur fotbad i citronvatten verkar och när man använder arnica i stället för calendula. Det där vill jag sätta mig in i mer.

Susanna Heli, sjukgymnast och doula från Stockholm, har föreläst om att föda utan rädsla. Susanna var hos oss även i våras och eftersom det var så välbesökt då, bjöd vi in henne igen. Denna gång var det nästan fullsatt och alla som kom fick med sig verktyg att använda under förlossningsarbetet. Mycket givande.

För ett par veckor sedan var Cayenne Ekjordh och hade en workshop om dyktekniken som inte alls handlar om att dyka i havet utan snarare att dyka in i sig själv och följa med i värkarna, inte kämpa emot. Cayenne är animerad i sin berättarteknik och ingen lämnas oberörd. Hon är mig veterligt den ännu verksamma barnmorska som varit med om allra flest hemförlossningar i Sverige – ca 400 har hon i bagaget. Där ligger jag i lä med mitt 60-tal… Hon har massor med erfarenhet och är mycket yrkesskicklig. Det var fullt hus och vi hade inte kunnat klämma in en till med skohorn ens! Cayenne kommer tillbaka vecka sju, så det kan du skriva in i kalendern redan nu!

Då, vecka sju, skall Cayenne också vara med på vår Tricks of the Trade-kurs. Denna kurs som jag skrivit om i en tidigare bloggpost, lider mot sitt slut för terminen. Men alla vill fortsätta även under våren vilket tyder på att den blivit precis det som vi önskade; ett forum för erfarenhetsutbyte men också krafthämtning. Intressant och spännande och lärorikt. Så till våren blir den gruppen upphöjd till ”advanced course”, som vi kallar det på universitetet ;o) Vi startar två nya kurser också till våren, dels på tisdag eftermiddagar jämna veckor och dels på tisdag förmiddagar samma vecka.

Hur föddes det här barnet fram, egentligen?

För en vecka sedan var det vi, Födelsehusets Barnmorskor, som berättade om hur vi arbetar med hemförlossning. Med var Hanna Lindahl, hemföderska som arbetat som en häst med att få ihop ett formulär om hur man kan ansöka om medel för att föda hemma. Om det går igenom eller ej får framtiden utvisa men hon har verkligen gjort ett strålande arbete och ett fint underlag för hur man kan arbeta. Formuläret kommer att kunna laddas ner från vår hemsida www.barnmorskebilen.se

Nå. I kväll var det så Lisa Ann Carlsson från Kiropraktorcentrum i Göteborg som berättade om hur de arbetar där för att behandla bäckensmärtor under och efter graviditet och hur de arbetar med den gravida kvinnans muskulatur och skelett för att underlätta för ett barn i sätesbjudning att själv vända sig. Hon berättade också om hur man kan behandla barn med olika åkommor. Det är inte utan att jag funderar på att boka en tid för att kontrollera mitt knä som inte riktigt är med på att vara delaktig i barnmorskebilens gaspedal några längre stunder…  /Eva-Maria Wassberg, barnmorska

Doula & Kulturtolk presenteras på SKL-möte

 

Sveriges kommuner och landsting, SKL, hade i fredags en konferens om jämlik hälso- och sjukvård på Clarion Hotell på Södermalm. Föreningen Födelsehuset var inbjuden att berätta om verksamheten vi startade för över två år sedan: Doula och Kulturtolk.

Denna verksamhet syftar till att ge stöd i tiden före, under och efter förlossningen åt kvinnor som är

• ensamstående
• mycket unga
• invandrarkvinnor som inte kan svenska
• förlossningsrädda

Det har visat sig att kvinnor från utomeuropeiska länder som föder barn i Sverige har svårare förlossningar och mer komplikationer än svenska kvinnor (Robertson, 2007) och att deras barn löper upp till fyra gånger högre risk att dö i samband med graviditet och förlossning, än barn till svenska kvinnor (Essén, 2002). Detta kan bero på otrygghet, dålig kommunikation, missförstånd, kulturella olikheter samt dåligt förtroende för svensk vård.

I projektet försöker vi överbrygga dessa problem, så att vården blir jämlik och trygg för alla. Doulorna skapar trygghet genom en kontinuerlig kontakt och står för kontinuiteten i en annars fragmenterad vård där olika personer vårdar före, under och efter förlossningen. (Man eftersträvar inom såväl mvc som förlossningsvård att ha samma barnmorska så långt möjligt.) Doulan blir en person som kvinnan träffat både under graviditeten, som är med när hon föder och som hälsar på henne någon eller några gånger efter förlossningen.

Doulan och kulturtolken har en annan roll än en tolk. Hon är stödperson i första hand, språkhjälp i andra hand.

Om detta pratade Bodil Frey 10 november. Med var doulan Etab El Metowri och jag, Eva-Maria Wassberg. Det var roligt att se vilket intresse projektet väckte bland åhörarna och det var många frågor efter framförandet. Särskilt Etab fick många frågor och glada tillrop efteråt. Vi framförde att vi gärna ser projektidén etablerad i andra kommuner i Sverige där Bodil och jag är behjälpliga att utbilda doulor. Så nu får vi se vad som händer!

Tricks of the Trade

Idag startar Maria Hogenäs och jag, Eva-Maria, en kurs vi filat på ett halvår. Syftet är att dela och synliggöra barnmorskors kunskap och hantverk. Kursen bygger på erfarenhetsbaserad kunskap som vi jämför med forskningsläget idag, i den mån företeelserna är beforskade. Till vår hjälp har vi vår kära kursassistent Johanna Sedeborn

När jag gick min utbildning till barnmorska för 25 år sedan sas att vi skulle arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Med åren har uttrycket ”beprövad erfarenhet” blivit något som man tappat bort på vägen och nu heter det att vi skall arbeta evidensbaserat. Evidens är ett ord vi lånat från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i vetenskapligt sammanhang översätts som bevis om, eller vetenskapligt stöd för, vilken effekt en viss insats har.  Som diskussionerna går ”på golvet” uppfattar jag att när vi pratar om evidens är det en sanning. MEN evidens handlar om graden av tillförlitlighet och är inte ett absolut tillstånd. OCH den beskriver forskningsläget just idag. Denna dag när födande i första hand betraktas som en medicinsk företeelse, när det egentligen är en lika naturlig funktion i det mänskliga livet som att ha samlag. De hormonsystem som är aktiva när man har sex är de samma när man föder. Och visst kan födande bli till en medicinsk situation. Jag vill inte bli missförstådd – det är viktigt att vi kan göra ingripanden när det behövs. Det märkliga är att vi har så mycket interventioner på sjukhus att vi sällan får tillfälle att bevittna en naturlig födsel där. Det är egentligen när kvinnan kommer in och krystar och vi inte hinner intervenera.

Efter denna utvikning – tillbaka till kursen!

Kursens upplägg är åtta träffar, varannan tisdag under hösten med start i kväll. Platsen är Födelsehuset. Vi månar om den lilla gruppen för att alla skall känna sig fria och komma till tals. Varje träff startar med en måltid där vi varvar ner och kan reflektera över vad vi pratade om vid förra träffen.

Därefter förflyttar vi oss till det inre rummet där Maria leder en kort avslappning/meditation där vi går ner i varv. Sen följer temat för kvällen. Hela kurstemat är förlossningsprocessen, från första starten med småvärkar eller vattenavgång tills moderkakan är ute.

Vid varje kursträff behandlar vi en del av förlossningen. I kväll handlar det om ”Hur vet man att en förlossning satt igång? Vad säger vi till kvinnorna? Latensfasen, finns den? Tips och tricks för att stödja och underlätta för kvinnor under tidigt förlossningsarbete. ”

När vi sitter där och delar erfarenheter kring detta, tar vi en paus och fikar lite och varje kväll avslutas med ca en halvtimmas pass med någon form av återhämtning och tekniker för att sänka stressnivåerna, slappna av och finna balans. Det kan t ex handla om qi-gong. Maria är instruktör i detta och jag ser fram emot att få lära mig mer.

Väl mött kära kursister! Tänk på vad Chloe Fischer, brittisk barnmorska, har sagt om hur viktigt det är att vi hittar ställen för kraft och återhämtning utanför vår arbetsplats:

Use soft toilet paper. Buy the most expensive underwear you can afford. And teach all your friends to greet you with: ”Hello, Super Midwife!”

Birth Crisis av Sheila Kitzinger

Sheila Kitzinger är något av en ikon för dem som förespråkar naturliga, icke-invasiva förlossningar där så är möjligt, i höjd med Ina-May Gaskin, amerikansk hembarnmorska (och här kan jag passa på att malla mig lite – Ina-May har sovit hemma hos mig tre nätter).

Sheila är socialantropolog och har fördjupat sig i ämnena graviditet, födande och föräldraskap till det nyfödda och lilla barnet. Hon är aktivist och författare. Denna nu 81-åriga dam, släppte sin senaste bok för bara fyra år sedan. Den heter Birth Crisis. ”Hur har födande förvandlats till ett elddop” är en fråga hon vill besvara i boken. Hon förmedlar vad kvinnor berättat för henne om sina förlossningsupplevelser, vad det kan innebära att vara i kontroll av sitt födande och att göra informerade val. Hon beskriver också hur hon som antropolog ser på institutionens (sjukhusets) makt i en högteknologisk förlossningskultur. Ett avsnitt i boken handlar om hur att hantera denna reproduktionsmaskin, som kvinnan då kan ses som. Kvinnor skall öppna sig enligt en viss mall där centimeter, timmar och minuter är inprickade. Igångsättning med hormoner, hinnsprängning, klipp etc. Ett särskilt avsnitt ägnas åt kvinnor som efter förlossningen drabbas av post traumatiskt stress syndrom, PTSS. Men i boken förmedlas även hopp om hur man kan ta kontroll över sin förlossning och hur vi som står vid den födandes sida kan ge henne stöd.

Jag har, inspirerad av gårdagens blogg om epiduralbedövning, här översatt det avsnitt i Birth Crisis som handlar om epiduralbedövning vid förlossning. Det är inte helt jämförbart med svenska förhållanden. Det verkar t ex som om man fortfarande använder s.k. ”tung” ryggbedövning där det är vanligare att man inte kan vara uppe och gå när bedövningen lagts. Så här skriver Sheila:  

Epidural

En ryggbedövning föreslås ofta när en kvinna är som mest sårbar. Det kan verka som en lösning för en som inte kan stå ut med att se henne lida. Trots det måste man kanske vänta eftersom narkosläkaren inte kan komma med en gång. Kvinnor kan berätta att de fått vänta en timme och ibland längre.  En ryggbedövning används ofta i stället för känslomässigt stöd. En barnmorska kanske försöker hjälpa två eller tre kvinnor samtidigt och kan inte ge ”one-to-one care” [vilket innebär att det finns tillräckligt med personal så varje föderska har en "egen" barnmorska].

En kvinna berättade för mig, skriver Sheila:

Jag kände mig väldigt isolerad under förlossningen och fick ingen positiv feed-back på hur bra jag lyckades. Hon kom bara ihåg barnmorskan som satt där och skrev anteckningar. Hon blev undersökt efter flera timmar och man fann att hon fortfarande bara var öppen tre cm. Barnmorskan sa: -Det har inte hänt nånting. Hennes partner nämnde då ryggbedövning. Epiduralen skulle fixa situationen – för honom. Från den stunden kände jag att allting försvann iväg för mig. Förvirrad och omtöcknad, lydig. Jag kommer inte ihåg att jag kände smärta, jag kände mig fullständigt bedövad och trött.

Dessutom: när en ryggbedövning väl är lagd, kan stödet från omgivningen minska även om det fanns tidigare. Dels för att barnmorskan har bråttom och modern tydligt och klart inte har några smärtor. En ryggbedövning är mycket effektiv när det gäller att ”döda” smärtan. Numera kan den även ges så att kvinnan fortfarande har kvar känseln och känner hur barnet tränger ner genom slidan. Men den har biverkningar. Eftersom hennes blodtryck kan falla minskar syretillförseln till babyn och dess hjärtslag minskar eller slår onormalt fort. Eftersom hon inte kan kissa, sätter man in en kateter. Hennes temperatur stiger, vilket betyder att den fetala (barnets) temperaturen också stiger. Därutöver kan sammandragningarna bli svagare och då får hon oxytocin för att skynda på förlossningsarbetet. En ryggbedövning ökar i genomsnitt förlossningsarbetet med en timma. Krystningsskedet kan förlängas. Detta leder sannolikt till en instrumentell förlossning eller möjligen till kejsarsnitt eftersom barnet ligger i en ställning där det är svårt att komma ut. Och risken för allvarligare bristningar ökar med instrumentell förlossning (sugklocka eller tång).

Och Sheila fortsätter: När en ryggbedövning fortfarande har effekt under krystningsskedet kommer modern att krysta utan att hon får någon fysisk feed-back från sin egen kropp som gör att hon kan känna hur hon skall krysta.  hon kan bara förlita sig på instruktioner och krystning är då koordinerad med när värken är som starkast. Det är nästan som att försöka svälja utan att känna maten i munnen. eller kasta en boll med handen och armen bedövad. Bedövningen kan få den vanligen spänstiga bäckenbottenmuskulaturen att slappa. Som en uttänjd ärm på en stickad tröja.

Detta kan låta som en bra sak, skriver Sheila, eftersom det kan ge mer plats för barnet att komma ut. Om bäckenbottenmuskulaturen har förlorat sin tonus när barnets huvud når dessa muskler, kanske barnets huvud inte roterar till den riktiga vinkeln för förlossningen och huvudet kan fastna i tvärvidd eller börja vrida sig och fastna. Detta är det som kallas djup tvärställning, en situation som gör att man får avsluta med sugklocka eller tång. Det är minskad risk för instrumentell födsel om kvinnan får ”stand-up EDA” [vilket är det enda man lägger i Sverige, min kommentar]. Om kvinnan haft epidural och inte har någon spontan krystkänsla, är det bäst att inte krysta förrän man ser huvudet trycka mot bäckenbotten. Den förlängda förlossningen är en annan orsak till att man behöver hjälpa till med sugklocka eller tång. Det finns förlossningsläkare emellertid, som hävdar att en kvinna skall krysta direkt efter att hon är fullvidgad därför ”fördröjd krystning blockerar sängplatserna”. Det är inte i första hand för moderns skull utan för sjukhusets management och flöde av patienter.

Många kvinnor blir uttröttade genom att hålla andan för länge [när de krystar, min kommentar], och de blir även uttorkade. De hyperventilerar och ketoner från fettförbränningen dyker upp i deras urin. Blodkärl brister i deras ögon och ansikte. Dränkta i svett och efter födseln har de ont i halsen och deras muskler värker som om de hade influensa. Vissa kvinnor får bara partiell smärtlindring från en ryggbedövning. Den kan bli ensidig och denna typ av smärta kan bli ännu svårare att hantera än smärta som känns som en cirkulär muskelsammandragning.

Om bedövningen inte läggs korrekt utan punkterar duran [ryggmärgshinnan] och kommer in i ryggmärgskanalen kan det läcka ut spinalvätska, förklarar Sheila. Detta kallas ”spinal tap”. Modern får en svår huvudvärk och måste ligga fullständig platt. Den kan behandlas med blood-patch. Hennes eget blod injuceras då för att täta läckan. Trots det kan huvudvärken i enstaka fall hålla i sig i veckor.

I en del fungerar inte en epiduralblockad alls. En förlossningsläkare som genomför en instrumentell förlossning kanske inte inser att patienten känner allting och fortsätter med att lägga ett klipp och använder tång. En annan läkare kanske syr mellangården utan att inse att patienten inte är bedövad, skriver Sheila.

”Jag syddes av en student i ett rum fullt av folk. Jag var så borta så jag kunde inte säga någonting. Jag hade fått petidin innan ryggbedövningen. Jag fick ingen lokalbedövning och eftersom det var ett klipp som utvecklades till bristning tog det 30 min. Studenten gjorde misstag efter misstag och fick ta bort stygn efter stygn. Det enda jag kunde göra var att ligga där och vänta på att allt skulle vara över.”

När en babys temperatur ökat pga en epidural, blir mor och barn ofta undersökta för infektion och får antibiotika för säkerhets skull. En annan sidoeffekt är att vissa kvinnor inte kan känna när de behöver kissa och kan behöva en kvarliggande kateter, slang i blåsan, 24-48 timmar och andra kan få långvariga problem med vattenkastning eller fecesinkontinens.

En epidural, även en som mildrar smärta effektivt och har få sidoeffekter, är inte någon garanti för att förlossningen blir en tillfredsställande upplevelse. En longitudinell svensk undersökning av 2541 kvinnor som mätte deras upplevelse av förlossningsarbetet och födelse ett år senare slog fast:

”Kvinnors önskan om epiduralblockad bör alltid respekteras men smärtlindring medförde inte nödvändigtvis en förbättring av kvinnans upplevelse av förlossningen. En sådan önskan kan också tyda på ett behov av känslomässigt stöd. Detta kan vara en effektivare sätt för kvinnan att hantera förlossningen än obstetrisk smärtlindring.”

—————-

Så långt Sheila. Det är intressant att ta del av med vilka ögon en antropolog beskriver förlossningsvården och här epiduralblockad. Jag känner inte helt igen mig, men det har kanske med skillnader i svensk och engelsk vård att göra?

Eva-Maria

Ina-May Gaskin och jag i mitt arbetsrum 2007